Glömde ta Doktor Arnes mirakelpiller imorse vilket reulterade i att
jag plötslig fick mig en hurring i bakhövve strax innan lunch.
Got the message!
Nu har jag programmerat mobilen att piller-larma 3 ggr per dag....
Lunchade på en halv mango (den som inte var brun och träig!)med feta/oliv keso.
Helskum mix.
Den smala lunchen bär troligen skulden (inte gör JAG det iallafall) för att
det blev ett caffelatte stopp på strategiskt placerad utecafe på hemvägen.
Kommer underfund med att jag inte tycks tackla kombinationen
solsken ,tystnad och latte längre...
Jag vill bara grina.
Får fightas utav helvete mot tårarna. (en o annan svämmar över)
Va*fn e det med mig???
Lite veckohandel på kvällskvisten så att jag ska stå pall i helgen och
ha "bra val" tillhands i kyl o skafferi.
Storkok av grönsakssoppa är fixat.
Duktigt.
Har bakat hallonrutor med chokladkross till jobbets fredagsfika.
Korkat.
(vem försöker jag lura??)
Jag vill vakna med killerintstinkt & powerpingel-gnista imorrn.
Amen.
Jag vill också vakna sådan. Och fortsätta dagen sådan.
SvaraRaderaJust nu är jag mest sugen på att baka...
Hittade hit till din fina blogg genom en webbvän.
SvaraRaderaJag kommer gärna tillbaka och hälsar på flera gånger:)
Ha en fin helg.
Kram Lallis
Hmm, det där deppiga humöret känner jag igen... och är det av samma anledning som jag hade mitt kan jag trösta dig med att det går över i sinom tid. Det kan ju också "bara" bero på nacke och huvud som trilskas... och i så fall går det också över snart. *hoppas*
SvaraRaderaJag håller tummarna för att du i fortsättningen får vara den där glada pinglan som du är varje gång jag tänker på dig. För mig är du glittrande ögon, stort leende och störtskön humor.
KRAM
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaLev dina känslor! Det är våren som kommit på besök, kära vän! Då kan man bli så där ledsen och fundersam över allt och alla.
SvaraRaderaÅ vill så inte kroppen följa med utan att ha värk så orkan inte det andra med heller.
Så sätt dig i soffan och ät några glassbåtar, gråt en stund eller två och tänk på att INGA känslor i världen är fel eller tokiga.
Du är ju bara en människa.
Även om du för mig är en jävligt speciell person.
Det vet du.
Kramar om och petar i munksand med fingrarna.
Å så är även jag nära till att ta till lipen igen.
Som vanligt:-)
Det är kanske så att tårarna behöver ut?
SvaraRaderaÅ då kan det ju vara värt att sitta på ett café i solen med en latte♥